Annas liv: Border Collies & Får!

Annas liv: Border Collies & Får!

Om bloggen:

Den här bloggen handlar lite om mig, mitt liv med får och hundar och allt annat som kommer till.

Min hjärnskada...

min dagPosted by Anna Wed, June 10, 2015 07:00:29
Jag försöker även än idag, 2 år efter skadan, att förstå vad jag har för framtid framför mig.
Det är mycket som är svårt att förstå för omgivningen, även jag förstår inte allt ;)

Jag hittade denna text idag, som kanske är lite mer förståelig.
Kan ju tillägga att jag tydligen, aldrig har förstått hur pass skadad jag är, fortfarande svårt för mig att förstå, mycket är kognitivt, och jag har minnesproblem, och det handlar inte om att själva minnet är dåligt, utan mer själva inlärningsprocessen som är lite trasig så att säga.

Det kommer ibland även nu till mig. En fråga om varför jag ens vaknade ur koman jag först hamnade i, hur kul är det att inte ha en aning om hur ens framtid ser ut och hur pass bra kommer jag att bli?
Jag har idag inga stora förväntningar på mitt liv, jag lever, vilket är ett under i sig, jag får vara glad att jag idag kan gå och kan göra det jag idag klarar av, om än mycket långsammare än tidigare.. :)




Hur kan en hjärnskada yttra sig?

När vår hjärna drabbas av en skada påverkas vår förmåga att uppfatta och förstå oss själva och vår omgivning.
Det vi kan kalla för de specifikt mänskliga egenskaperna, som gör att vi kan uppfatta oss som just människor. Hjärnan är den del av vår kropp som hanterar intryck inifrån oss själva och utifrån vår miljö. När vi utsätts för påfrestningar och ställs inför problem, hjälper hjärnan oss att ta in och bearbeta dessa så att vi kan finna en väg att klara av dem.

Att drabbas av en hjärnskada är både en påfrestning och ett problem som den skadade hjärnan har att hantera.

En hjärnskada kan ge många olika funktionsnedsättningar. Dessa kan vara både synliga och osynliga oavsett var i hjärnan skadan sitter. Allt från tydliga motoriska och känselbortfall, till koncentrationssvårigheter, minnesproblem, ökad uttröttbarhet, svårigheter att hålla flera bollar i luften, irritabilitet, känslighet för ljud och ljus. Nedstämdhet i olika grad är också vanligt men även upprymdhet förekommer. Man kan också få problem med att behärska sina känslor, man blir lättrörd, gråter ibland utan anledning.

Då det är vanligast med lindrigare hjärnskador är det också vanligast med osynliga kognitiva (tankemässiga) svårigheter. Dessa kan omgivningen inte se och kan därmed ha svårt att förstå.

Vid skada i vänster storhjärnshalva kan man få nedsatt kontroll av motorik och känsel på höger sida, nedsatt förmåga att kunna se föremål i höger synfält och afasi. Afasi är en språklig störning. Det som kan drabbas är förmågan att tala och förstå talat språk samt att skriva och läsa. Man kan också få en nedsättning av räkneförmåga.

Vid skada i höger storhjärnshalva kan man få nedsatt kontroll av motorik och känsel på vänster sida samt nedsatt förmåga att kunna se föremål i vänster synfält. Man kan dessutom få svårigheter att planera och organisera samt problem med rums- och tidsuppfattning. Vanligt är också en störd förmåga att uppfatta intryck från vänster sida både från den egna kroppen och från föremål utanför. Man kan också få problem med att fullt ut förstå och inse vilka funktionsnedsättningar man faktiskt har.

Ovanstående gäller i stort sett alla som är högerhänta och flertalet vänsterhänta. Hos cirka 25 % av vänsterhänta är språket helt eller delvis lokaliserat till höger hjärnhalva. Symtomen av skadan blir då annorlunda och ofta mer komplex.

Vid skada i främre delen av storhjärnan, den del av hjärnan som är mest komplex, är det vanligt med nedsatt förmåga att ta initiativ och att komma igång, att planera och organisera.

Man kan få en förlust av hämningar, den noggranne blir en slarver och man får svårt att bedöma om ens eget beteende är socialt acceptabelt. Man kan även få nedsatt förmåga att tänka abstrakt och att ändra tankemönster.

Vid skada på kranialnerverna, de nerver som utgår direkt från hjärnan och främst berör huvud och ansikte, kan man drabbas av dubbelseende eller nedsättning av lukt-, syn- och hörselförmåga.

Lillhjärnsskador kan orsaka nedsatt förmåga att samordna rörelser vilket leder till skakiga rörelser och nedsatt balans, ett samlingsnamn för detta är ataxi. Även talet kan påverkas och bli "hackigt", en form av dysartri som kallas ataktisk talrubbning.

Vid hjärnskada uppstår inte sällan svårigheter att delta i samhällslivet. Komplexa livsaktiviteter som att arbeta, studera, sköta sitt hem och sin ekonomi drabbas. Skadan kan ge svårigheter i sociala situationer och relationer till närstående påverkas ofta. Vid svårare hjärnskada kan man få problem att sköta sig själv, att förflytta sig och att ta del av viktig information.

Avslutningsvis är hjärnan alltså ett ytterst komplicerat organ vars funktioner vi har svårt att förstå. Kunskapen om hjärnans funktion har dock ökat påtagligt och har bidragit till att vi allt bättre kan förstå hur en hjärnskada yttrar sig. Kunskapen är dock fortfarande begränsad när det gäller hur hjärnan läker en skada och hur vi på bästa sätt kan bidra till att denna läkning sker. Lika viktigt är det att vi också lär oss hur man kan leva ett innehållsrikt och meningsfullt liv trots en hjärnskada.